đ§ Att ha barn i Spanien â hur funkar skola, förskola och fritidsaktiviteter för svenskar?
Att flytta till Spanien med barn Ă€r ett stort Ă€ventyr för hela familjen. En av de första frĂ„gorna som dyker upp hos oss förĂ€ldrar Ă€r hur barnens vardag kommer att se ut: Hur fungerar det med skolan? NĂ€r börjar förskolan? Vilka skolalternativ finns â spanska, svenska eller internationella? Och vad kan barnen göra pĂ„ fritiden? HĂ€r ger vi en översiktlig guide som gĂ€ller i hela Spanien (inte bara pĂ„ Solkusten), sĂ„ att du fĂ„r koll pĂ„ grunderna. FrĂ„n skolsystemets uppbyggnad och skillnader mot Sverige, till förskolestart, skolval och fritidsaktiviteter â sĂ„ hĂ€r funkar det att ha barn i Spanien som svensk.
Skolsystemet i Spanien â en överblick
Det spanska skolsystemet liknar pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt det svenska, men med nĂ„gra viktiga skillnader. Skolan Ă€r obligatorisk i tio Ă„r, frĂ„n att barnet Ă€r 6 till 16 Ă„r. Dessa tio Ă„r Ă€r indelade i tvĂ„ stadier: EducaciĂłn Primaria (lĂ„g- och mellanstadiet) för barn ca 6â12 Ă„r, och EducaciĂłn Secundaria Obligatoria (ESO) för ungdomar ca 12â16 Ă„r. Efter 16 Ă„rs Ă„lder kan eleverna vĂ€lja att fortsĂ€tta ytterligare tvĂ„ Ă„r i gymnasiet (Bachillerato, ungefĂ€r motsvarande svensk gymnasieskola) om de siktar pĂ„ högre studier, eller gĂ„ yrkesutbildningar. Skolplikten upphör alltsĂ„ efter ESO, men de flesta spanska ungdomar fortsĂ€tter till 18 Ă„r för att fĂ„ behörighet till universitet.
Tider och terminer: En spansk skoldag brukar börja omkring kl 9 pĂ„ morgonen. MĂ„nga skolor (sĂ€rskilt de offentliga) har en lĂ„ng lunchrast mitt pĂ„ dagen och slutar runt kl 16â17 pĂ„ eftermiddagen. Vissa skolor â sĂ€rskilt för yngre barn â har istĂ€llet jornada continua dĂ€r man gĂ„r nonstop frĂ„n ca 9 till 14, vilket innebĂ€r att barnen slutar tidigare (och ofta Ă€ter dagens stora mĂ„l hemma med familjen). SkolĂ„ret skiljer sig ocksĂ„ frĂ„n det svenska: höstterminen startar senare (ofta omkring 10â15 september) och pĂ„gĂ„r till jul, vĂ„rterminen strĂ€cker sig frĂ„n januari Ă€nda till mitten av juni. Sommarlovet Ă€r alltsĂ„ lĂ€ngre â runt 11â12 veckor â vilket kan vara vĂ€rt att planera för som förĂ€lder. Ăvriga lov liknar de svenska: cirka tvĂ„ veckor vid jul och nyĂ„r, en veckas pĂ„sklov, samt ibland en kort sportlovsvecka (beroende pĂ„ region).
SprĂ„k i skolan: UndervisningssprĂ„ket i offentliga skolor Ă€r generellt spanska (kastilianska), förutom i de regioner som har egna sprĂ„k. Om ni bosĂ€tter er i till exempel Katalonien, Valenciaregionen eller Baskien kommer den kommunala skolan huvudsakligen undervisa pĂ„ katalanska, valencianska respektive baskiska, medan spanska lĂ€rs ut som ett eget Ă€mne. Det betyder att svenska barn dĂ€r fĂ„r lĂ€ra sig tvĂ„ nya sprĂ„k parallellt â en utmaning, men ocksĂ„ en möjlighet att bli tidigt flersprĂ„kig. I praktiken brukar utlĂ€ndska barn hĂ€nga med bra; de fĂ„r ofta extra sprĂ„khjĂ€lp i början och inom nĂ„got Ă„r Ă€r de bekvĂ€ma pĂ„ bĂ„de spanska och regionens sprĂ„k.
Kultur och pedagogik: JĂ€mfört med Sverige anses den spanska skolan generellt mer traditionell och strikt. Det spanska skolsystemet Ă€r striktare, med mer lĂ€xor och mindre individanpassning, Ă€n det svenska. Barn förvĂ€ntas tidigt visa disciplin och det Ă€r vanligt med prov redan pĂ„ lĂ„gstadiet. En svensk förĂ€lder i Alicante berĂ€ttar att hennes dotter som fyraĂ„ring fick lĂ€ra sig begrepp som âdensitetâ och âbefolkningsmĂ€ngdâ i spansk förskola â nĂ„got som kĂ€ndes vĂ€ldigt tidigt. I Sverige tillĂ„ts barn âvara barnâ lite lĂ€ngre, medan man i Spanien börjar plugga pĂ„ allvar tidigare.
En annan skillnad Ă€r relationen mellan hem och skola. I Spanien Ă€r det mindre förĂ€ldrakontakt och fĂ€rre utvecklingssamtal Ă€n vi Ă€r vana vid. Det Ă€r ofta envĂ€gskommunikation â om nĂ„got Ă€r fel hör skolan av sig, annars förvĂ€ntas allt rulla pĂ„. FörĂ€ldramöten hĂ„lls bara om det har hĂ€nt nĂ„got vĂ€ldigt allvarligt. Som svensk kan detta krĂ€va lite anpassning â du fĂ„r sjĂ€lv ligga pĂ„ för att fĂ„ information. Lyckligtvis har mĂ„nga skolor idag digitala plattformar eller WhatsApp-grupper för att informera förĂ€ldrar om lĂ€xor, utflykter etc.
Tips: Var inte rĂ€dd för att lĂ„ta barnen börja i spansk skola â yngre barn har en fantastisk förmĂ„ga att komma in i sprĂ„ket och vardagen. MĂ„nga svenska familjer vittnar om att barnen snabbt blir tvĂ„- eller till och med tresprĂ„kiga och hittar nya vĂ€nner. Din entusiasm och ditt stöd hemma, kombinerat med tĂ„lamod, hjĂ€lper dem pĂ„ traven.
Offentliga, privata och internationella skolor
I Spanien finns en rad skolalternativ, och som utlandsflyttande förÀlder Àr det viktigt att veta vad som skiljer dem Ät.
Offentliga skolor (kommunala): Dessa drivs av spanska staten eller regionerna och Ă€r avgiftsfria, precis som en svensk kommunal skola. Kvaliteten kan variera mellan skolor och omrĂ„den, men generellt hĂ„ller de en god nivĂ„. Den statliga utbildningen Ă€r helt pĂ„ spanska (eller regionsprĂ„ket) och erbjuder ingen undervisning i barnets modersmĂ„l. För yngre barn brukar detta sĂ€llan vara ett problem â de lĂ€r sig det nya sprĂ„ket mycket snabbt. En fördel med att vĂ€lja spansk skola Ă€r att barnet fĂ„r lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k (som talas av över 300 miljoner mĂ€nniskor) och att de lĂ€ttare kommer att smĂ€lta in i det nya samhĂ€llet. Ăven vi förĂ€ldrar kan fĂ„ en bĂ€ttre kontakt med det spanska lokalsamhĂ€llet genom barnens skola, till exempel via förĂ€ldragrupper och skolaktiviteter. Offentliga skolor har i regel ingen skoluniform och följer den nationella lĂ€roplanen. Klasstorlekarna kan vara nĂ„got större Ă€n i Sverige (upp till 25â30 elever i grundskolan) och som nĂ€mnts kan undervisningen kĂ€nnas mer formell. Men mĂ„nga svenska barn gĂ„r i kommunal skola i Spanien med gott resultat â det Ă€r det naturliga valet om ni vill integreras lokalt och inte betala skolavgifter.
Privatskolor & concertados: Utöver de offentliga finns colegios concertados, vilket Ă€r privat drivna skolor som har avtal med staten. Dessa kan liknas vid friskolor â ofta religiösa (till exempel katolska stiftelser) â och fĂ„r statligt stöd, vilket innebĂ€r att de tar ut en lĂ„g avgift eller ibland ingen alls. De följer ocksĂ„ spansk lĂ€roplan. Vissa spanska familjer föredrar concertados för upplevd högre disciplin eller mindre klasser. Helt privata skolor utan statligt stöd finns ocksĂ„ (utöver de internationella nedan). De kan ha egna pedagogiska inriktningar eller specialiteter och tar ut fulla avgifter. Om du till exempel vill ha Montessori-pedagogik eller en tvĂ„sprĂ„kig spansk-engelsk skola kan det vara en privat skola som gĂ€ller. För svenska familjer som bor permanent i Spanien kan en lokal privat skola vara ett alternativ om den passar barnets behov bĂ€ttre â men rĂ€kna med terminsavgifter.
Internationella skolor: I omrĂ„den med stora utlandssvenska och internationella befolkningar (Madrid, Barcelona, Costa del Sol, Costa Blanca, Kanarieöarna m.fl.) finns mĂ„nga internationella skolor. De vanligaste Ă€r engelsksprĂ„kiga (brittiska eller amerikanska skolor), men det finns Ă€ven franska, tyska och andra sprĂ„k. MĂ„nga hĂ„ller hög nivĂ„ och har utbildade lĂ€rare frĂ„n olika lĂ€nder. Undervisningen sker oftast pĂ„ engelska, och i de brittiska/amerikanska skolorna har minst hĂ€lften av eleverna engelska som modersmĂ„l â vilket garanterar att engelskan dominerar i korridorerna, medan spanskan praktiseras pĂ„ spanskalektionerna. Svenskar som gĂ„r i dessa skolor blir ofta tresprĂ„kiga: de talar svenska hemma, engelska i skolan och fĂ„r spanskan pĂ„ köpet genom lektioner och vardagsliv. Blandningen av nationaliteter gör ocksĂ„ att eleverna pĂ„ ett naturligt sĂ€tt blir öppna och fĂ„r insikt i olika kulturer. Internationella skolor följer antingen hemlandets lĂ€roplan (t.ex. brittiska GCSE/A-levels) eller en internationell lĂ€roplan som International Baccalaureate (IB). IB Ă€r numera internationellt accepterat som kvalifikation för studier i övriga Europa, vilket underlĂ€ttar om ditt barn vill plugga vidare utomlands. En internationell skola kan vara att föredra om ni planerar att bo i flera olika lĂ€nder framöver, eftersom det ger kontinuitet i utbildningen. Nackdelen Ă€r förstĂ„s kostnaden â dessa skolor Ă€r privata och tar ofta ut höga terminsavgifter, sĂ€rskilt i storstĂ€derna. Och Ă€ven om de erbjuder spanskakurser kan integrationen i det spanska samhĂ€llet bli begrĂ€nsad (barnen umgĂ„s mest med andra internationella).
Svenska utlandsskolor: För den som vill behĂ„lla en fot i det svenska skolsystemet finns ocksĂ„ svenska skolor i Spanien. Det finns sju svenska utlandsskolor i Spanien belĂ€gna i Orihuela (utanför Torrevieja), Fuengirola, Marbella, Gran Canaria, Teneriffa, Madrid och Palma de Mallorca. Dessa skolor följer den svenska lĂ€roplanen och stĂ„r under tillsyn av Skolinspektionen i Sverige. Den största och Ă€ldsta Ă€r Svenska Skolan Costa del Sol i Fuengirola, med ca 300 elever â faktiskt den största svenska utlandsskolan i vĂ€rlden. Fördelen med att vĂ€lja en svensk skola Ă€r att anpassningen för barnen blir lĂ€ttare. Det blir ocksĂ„ enklare om familjen flyttar tillbaka till Sverige eftersom utbildningen Ă€r pĂ„ samma nivĂ„. Barnen följer svenska Ă„rskurser och kan oftast byta mellan svensk skola i Spanien och i Sverige utan problem. Ăven betygssystemet Ă€r detsamma. Svenska skolor i Spanien Ă€r dock privatskolor som finansieras med hjĂ€lp av svenska statsbidrag och skolavgifter, sĂ„ man betalar en terminsavgift (om Ă€n subventionerad). De Ă€r dessutom smĂ„ till elevantalet, vilket ger familjĂ€r stĂ€mning men ocksĂ„ ett begrĂ€nsat urval kompisar. En nackdel med att vĂ€lja en svensk skola Ă€r att det kan bli svĂ„rare att integrera sig i det spanska samhĂ€llet â barnen gĂ„r ju i en âsvensk bubblaâ. Svenska skolor jobbar dock aktivt med att undervisa barnen om landets kultur och sprĂ„k: de har utökad spanskundervisning och personal pĂ„ skolan som pratar spanska med barnen, för att frĂ€mja integrationen.
Som en tumregel Ă€r omstĂ€llningen till spansk skola normalt lĂ€ttare ju yngre barnen Ă€r, medan om barnen Ă€r i högstadie- eller gymnasieĂ„lder kan en svensk eller internationell skola vara vĂ€rd att övervĂ€ga om en sĂ„dan finns pĂ„ orten. Endast i Fuengirola och Madrid finns svenska skolor som erbjuder hela spannet frĂ„n förskola till gymnasium â pĂ„ de övriga orterna (t.ex. Marbella, Gran Canaria) finns undervisning bara upp till grundskolans Ă„rskurs 6. Om ni har Ă€ldre barn vid flytten (högstadie- eller gymnasieĂ„lder) kan alltsĂ„ alternativen vara begrĂ€nsade beroende pĂ„ region. I sĂ„dana fall vĂ€ljer en del familjer distansundervisning via Sofia Distans eller liknande för de högre Ă„rskurserna, kombinerat med sjĂ€lvstudier eller handledning pĂ„ plats.
Förskola och skolstart
Hur tidigt börjar barn i Spanien i skolan, och hur ser det ut med förskolan? HÀr skiljer sig systemet lite frÄn det svenska.
0â3 Ă„r â âguarderĂaâ: För de allra minsta (under 3 Ă„r) finns spĂ€dbarnsdagis som kallas guarderĂa eller escuela infantil (0â3 años). Dessa Ă€r oftast privata eller drivs av kommunen med begrĂ€nsade platser. Till skillnad frĂ„n Sverige, dĂ€r barn har laglig rĂ€tt till förskoleplats frĂ„n 1 Ă„rs Ă„lder, finns ingen sĂ„dan garanti i Spanien. MĂ„nga spanska förĂ€ldrar löser omsorgen för bebisar genom far- och morförĂ€ldrar, eller genom att en förĂ€lder (ofta mamman) Ă€r hemma lĂ€ngre. I större stĂ€der finns dock kommunala guarderĂas dĂ€r man kan ansöka om plats frĂ„n ca 4â6 mĂ„naders Ă„lder. Platserna Ă€r subventionerade och delas ut enligt vissa kriterier (inkomst, syskon, nĂ€rhet etc.). Privata alternativ finns ocksĂ„ men kostar förstĂ„s mer. Om ni har en ett- eller tvĂ„Ă„ring och bĂ„da förĂ€ldrar ska arbeta kan det vara klokt att undersöka förskolealternativ i god tid före flytten.
3â5 Ă„r â infantil (förskola): FrĂ„n och med det Ă„r barnet fyller 3 erbjuds förskoleklass inom det spanska skolsystemet. Den kallas EducaciĂłn Infantil och omfattar tre Ă„r (för 3-, 4- och 5-Ă„ringar). Denna förskola Ă€r frivillig men mycket vanlig â nĂ€stan alla barn i Spanien gĂ„r i Infantil. Undervisningen Ă€r kostnadsfri i offentliga skolor (ibland tillkommer en symbolisk materialavgift) och pĂ„gĂ„r oftast under skolans tider (t.ex. kl 9â14). HĂ€r lĂ€r sig barnen grundlĂ€ggande sociala fĂ€rdigheter, motorik och ofta Ă€ven bokstĂ€ver, siffror och enkla fakta om vĂ€rlden. Det Ă€r mer strukturerat Ă€n svensk förskola; 5-Ă„ringarna kan till exempel redan börja öva handstil och matematiska begrepp. NĂ€r svenskar hör ordet âförskolaâ kan man lĂ€tt tro att det liknar svensk lekbaserad pedagogik, men spansk Infantil Ă€r snarare att likna vid en snĂ€ll förberedande skola. Barnen har klassrum, scheman och ibland enklare lĂ€xor (t.ex. att öva skrivmönster). Ă andra sidan leker de ocksĂ„ mycket och pysslar â det Ă€r trots allt smĂ„barn vi pratar om. Skolstarten i formell mening sker sedan vid 6 Ă„rs Ă„lder, dĂ„ eleverna börjar Ă„rskurs 1 i Primaria. Den stora skillnaden mot Sverige Ă€r alltsĂ„ att spanska barn Ă€r ett Ă„r yngre Ă€n svenska nĂ€r de börjar grundskolan (i Sverige börjar mĂ„nga i förskoleklass vid 6 och Ă„rskurs 1 vid 7). Svenskar som flyttar med t.ex. en 6-Ă„ring kan behöva avgöra om barnet ska hoppa in i spansk förstaklass (med jĂ€mnĂ„riga spanjorer) eller eventuellt gĂ„ sista Ă„ret Infantil först â skolorna brukar ge rĂ„d utifrĂ„n barnets mognad och sprĂ„kkunskaper. Generellt rekommenderas att följa barnets födelseĂ„r enligt det spanska systemet för att hamna rĂ€tt bland jĂ€mnĂ„riga.
För att skriva in ditt barn i en offentlig spansk skola eller förskola behöver ni vanligtvis vara folkbokförda (empadronados) i kommunen och barnet mĂ„ste ha ett NIE-nummer (identitetsnummer för utlĂ€nningar). Antagning till kommunala skolor sker oftast under vĂ„ren, med ansökan till en eller flera skolor. Det finns ett poĂ€ngsystem för att fördela platser om det Ă€r fler sökande Ă€n platser (faktorer som nĂ€rhet till skolan, syskon som redan gĂ„r dĂ€r, m.m. kan ge förtur). Om ni flyttar mitt i en termin brukar det lösa sig Ă€ndĂ„ â kommunen anvisar en skola som har plats. Till de svenska skolorna och internationella skolorna gĂ€ller istĂ€llet att kontakta skolan direkt; de har egna ansökningsprocesser och ibland köer, sĂ„ var ute i god tid.
Fritidsaktiviteter och âfritidsâ efter skolan
NĂ€r skoldagen Ă€r slut â vad gör barnen dĂ„? I Spanien finns inte ett statligt organiserat fritidshemssystem som i Sverige, dĂ€r kommunala fritids tar vid fram till sen eftermiddag. IstĂ€llet varierar det beroende pĂ„ skola och familj.
MĂ„nga skolor erbjuder actividades extraescolares, det vill sĂ€ga frivilliga extrainsatta aktiviteter efter skoltid pĂ„ skolans omrĂ„de. Det kan röra sig om sport (t.ex. fotboll eller basket), dans, musiklektioner, konst eller sprĂ„kkurser, som hĂ„lls av externa ledare men koordineras via skolan eller förĂ€ldraföreningen. Dessa aktiviteter brukar kosta en mindre avgift per mĂ„nad och pĂ„gĂ„r exempelvis kl 16:30â18:00 en eller flera dagar i veckan. Syftet Ă€r bĂ„de att ge barnen roliga fritidssysselsĂ€ttningar och att hjĂ€lpa förĂ€ldrar som arbetar sent. Kolla med er skola vilka extraaktiviteter som finns â utbudet kan vara stort, sĂ€rskilt i lĂ„g- och mellanstadiet.
Utanför skolan Ă€r utbudet av fritidsaktiviteter minst lika rikt som hemma i Sverige, om inte rikare. Spanjorerna Ă€r vĂ€ldigt aktiva och mĂ„nga barn deltar i flera aktiviteter i veckan, ofta arrangerade av klubbar eller kommunala sport- och kulturförvaltningar. Fotboll Ă€r i sĂ€rklass populĂ€rast â nĂ€stan varje stad och varje by har sina fĂștbol base-lag för barn frĂ„n ~5 Ă„r och uppĂ„t. Att sĂ€tta sin son eller dotter i den lokala fotbollsskolan Ă€r ett utmĂ€rkt sĂ€tt att fĂ„ nya kompisar och sprĂ„ktrĂ€ning. Andra vanliga aktiviteter Ă€r dans (allt frĂ„n balett till flamenco för barn), basket, tennis och numera padel, som har exploderat i popularitet. Vid kusterna finns simning och olika vattensporter (segling, surfing) pĂ„ mĂ„nga barns schema. Kommunerna subventionerar ofta idrotten, sĂ„ avgifterna Ă€r överkomliga â en termin i en kommunal simskola eller fotbollsskola kan kosta betydligt mindre Ă€n motsvarande privat i Sverige. För de kulturintresserade finns musikskolor (att lĂ€ra sig gitarr för att kompa flamenco Ă€r inte ovanligt!), konstkurser, scouter (los Scouts finns hĂ€r med) och mycket mer.
NĂ€r det gĂ€ller barnomsorg efter skoltid för yngre barn, löser mĂ„nga spanska familjer det genom att mor- eller farförĂ€ldrar hĂ€mtar barnen vid dagens slut (mĂ„nga farförĂ€ldrar Ă€r pensionĂ€rer och stĂ€ller upp). Om inte den möjligheten finns, anlitar man ibland en niñera (barnflicka) som hĂ€mtar och passar barnen ett par timmar. Vissa förĂ€ldrar justerar ocksĂ„ sina arbetstider â det Ă€r inte ovanligt att nĂ„gon jobbar deltid under smĂ„barnsĂ„ren. Som svensk kan detta krĂ€va lite pusslande om man Ă€r van vid att skolan eller fritidshemmet âtar hand omâ barnen till 17â18-tiden. Men de extra aktiviteterna och informella nĂ€tverken kommer mycket till hjĂ€lp. FrĂ„ga i skolans förĂ€ldrachatt â ofta kan man gĂ„ ihop nĂ„gra familjer och turas om med hĂ€mtningar, eller fĂ„ tips om en pĂ„litlig lokal barnvakt.
Sommarlovet förtjĂ€nar ett eget kapitel â nĂ€r barnen Ă€r lediga nĂ€stan tre mĂ„nader kan det bli en utmaning för arbetande förĂ€ldrar. Spanjorerna löser detta genom att mĂ„nga tar ut lĂ„ng semester utspridd, men ocksĂ„ genom sommarlĂ€ger (campamentos de verano). Kommuner, sportklubbar och föreningar ordnar allt frĂ„n fotbolls- och simlĂ€ger till dagslĂ€ger med utflykter eller sprĂ„k. Att skicka barnen till ett lĂ€ger nĂ„gon vecka hĂ€r och dĂ€r kan vara ett bra sĂ€tt för dem att ha kul och umgĂ„s med kompisar, samtidigt som man sjĂ€lv kan jobba. För svenska familjer kan det Ă€ven vara ett alternativ att spendera en del av sommaren i Sverige (mĂ„nga spaniensvenskar Ă„ker hem till slĂ€kt och svalare vĂ€der i juli). Det viktiga Ă€r att ha en plan â sommaren i Spanien Ă€r underbar, men lĂ„ng.
Tips: Uppmuntra barnen att delta i aktiviteter â det Ă€r genom fritidsintressena de ofta hittar nĂ€ra vĂ€nner och stĂ€rker sprĂ„ket ytterligare. GĂ„ pĂ„ fotbollsmatcherna, scoutmötena eller dansuppvisningarna och heja fram dem. Det visar barnen att ni stöttar deras nya liv hĂ€r. Och tveka inte att sjĂ€lv smĂ„prata med andra förĂ€ldrar vid hĂ€mtningar eller pĂ„ lekplatsen â spanjorer Ă€r vĂ€lkomnande mot nya familjer, och kanske hittar Ă€ven du nya vĂ€nner.
Avslutande tankar: Att ha barn i Spanien bjuder pĂ„ bĂ„de utmaningar och fantastiska möjligheter. Visst kan byrĂ„krati eller sprĂ„kförbistring ibland kĂ€nnas frustrerande, men tĂ€nk ocksĂ„ pĂ„ ögonblicken nĂ€r du ser ditt barn sjunga en spansk sĂ„ng pĂ„ skolavslutningen eller spela sin första fotbollscup under Medelhavssolen â dĂ„ inser man att man ger dem en ovĂ€rderlig erfarenhet. Oavsett om ni vĂ€ljer spansk skola för full integration, en svensk skola för kontinuitet, eller nĂ„got mitt emellan, finns det gott om exempel pĂ„ svenska barn som trivs och blomstrar i Spanien. Genom att engagera er i bĂ„de skola och fritid, ta del av bĂ„de svenska och spanska nĂ€tverk, kommer hela familjen in i ert nya liv. Lycka till â ÂĄmucha suerte! â med ert familjeĂ€ventyr i Spanien!
